Ljudnivån är en av de saker en visning sällan avslöjar — men den finns kartlagd. Stockholm hör till de kommuner som bullerkartlägger hela staden, och kartorna är öppna för alla. Här går vi igenom var du hittar dem, vad de faktiskt visar och inte visar, och hur du går från kartbild till en bedömning av en enskild adress.
Stockholms stads bullerkarta — vad den visar
Stockholms stad publicerar en bullerkarta över hela staden med beräknade ljudnivåer från väg- och spårtrafik. Du kan söka på en adress och se hur ljudnivåerna fördelar sig runt byggnaden. Den senaste stadsövergripande kartläggningen gjordes 2022, inom ramen för EU:s omgivningsbullerdirektiv som kräver att de största kommunerna kartlägger sitt buller vart femte år.
Två saker är viktiga att känna till när du tittar på kartan:
- Nivåerna är beräknade, inte uppmätta. Kartan bygger på trafikmängder, hastigheter och terrängmodeller — den visar modellerade utomhusnivåer, inte hur det låter i ett enskilt rum.
- Kartan visar utomhusnivåer. Hur mycket ljud som når in i bostaden beror på fönster, fasad och vilken sida rummen ligger mot. Två lägenheter i samma hus kan ha helt olika ljudmiljö.
Trafikverkets karta täcker statliga vägar
Trafikverkets e-tjänst Buller vid din fastighet visar beräknade bullernivåer per fastighet — men bara för statliga vägar, till exempel de större lederna. Järnvägsbuller ingår ännu inte i tjänsten, och kartläggningen är inte rikstäckande; det framgår av Trafikverkets egen beskrivning av tjänsten.
För kommunala gator — som är de flesta gator i Stockholm — är det stadens bullerkarta som gäller. De två kartorna kompletterar alltså varandra snarare än överlappar.
Så läser du kartan: dB, Lden och Lnight
Bullerkartor redovisar oftast två mått:
- Lden (day-evening-night) är en dygnsvägd genomsnittsnivå där ljud på kvällen räknas upp med 5 dB och ljud på natten med 10 dB — eftersom ljud stör mer när vi ska varva ner och sova.
- Lnight är genomsnittsnivån nattetid, det mått som är mest relevant för sömn.
Decibelskalan är logaritmisk: en skillnad på 10 dB brukar beskrivas som ungefär en upplevd fördubbling eller halvering av ljudstyrkan. Färgskalorna på kartorna går normalt i steg om 5 dB.
Vilka nivåer som är godtagbara vid bostäder styrs i Sverige av riktvärden — 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad är ett centralt riktvärde för väg- och spårtrafik. Hur du använder riktvärdena när du bedömer en konkret bostad går vi igenom i guiden om trafikbuller vid bostad. Världshälsoorganisationen rekommenderar i sina riktlinjer lägre nivåer än de svenska riktvärdena, vilket är värt att känna till när du tolkar en nivå som "godkänd".
Kartan visar staden — bedöm adressen
En bullerkarta är ett utmärkt första filter, men den bedömer inte din bostad. Ljudmiljön på en enskild adress avgörs av vilken sida bostaden ligger mot, våningsplan, gårdar och avstånd till spår och större vägar — och två adresser på samma gata kan skilja sig tydligt.
Lägeskollens adressanalys väger in beräknade bullernivåer från den nationella bullerkartläggningen där sådan finns, tillsammans med närhet till större vägar, järnväg och flygplatser, och visar resultatet som en del av adressens trafikpoäng. Du ser också pendling, skolor, service och översvämningsrisk för samma adress på en gång — se till exempel analysen för Hornsgatan 42.
Bullerkartor utanför Stockholm
Enligt EU:s omgivningsbullerdirektiv bullerkartläggs de största kommunerna samt de mest trafikerade vägarna och järnvägarna vart femte år; Naturvårdsverket samordnar rapporteringen i Sverige. Utöver det tar många kommuner fram egna bullerkartor som en del av sin miljö- eller översiktsplanering.
- Bor du i en annan större stad: sök på kommunens namn + "bullerkarta" — Göteborg och Malmö har till exempel egna kartläggningar.
- För statliga vägar gäller Trafikverkets tjänst i hela landet, med begränsningarna ovan.
- Lägeskollens analys använder den nationella kartläggningen där den finns; för adresser utanför kartlagda områden vägs i stället närheten till större vägar och järnväg in.
Vanliga frågor om bullerkartan
Var hittar jag bullerkartan för Stockholm?
Stockholms stads bullerkarta finns på stockholm.bullerkartan.se och går att söka på adress. Den visar beräknade ljudnivåer från väg- och spårtrafik för hela staden.
Vad betyder Lden?
Lden är en dygnsvägd genomsnittlig ljudnivå där kvällsljud räknas upp med 5 dB och nattljud med 10 dB. Måttet används i hela EU för bullerkartläggning, vilket gör nivåer jämförbara mellan städer och länder.
Hur exakt är en bullerkarta?
Kartan visar beräknade utomhusnivåer utifrån trafikdata och terrängmodeller — den är bra på att visa mönster och skillnader mellan lägen, men den mäter inte ljudet i din bostad. Komplettera alltid med att besöka adressen vid rusningstid och lyssna själv; en praktisk checklista finns i trafikbuller-guiden.
Finns det bullerkartor för hela Sverige?
Nej. EU-kartläggningen täcker de största kommunerna och de mest trafikerade stråken, Trafikverkets tjänst täcker statliga vägar (ännu utan järnväg), och kommunala kartor varierar i täckning och ålder. För adresser utanför kartlagda områden får man i stället utgå från närhet till vägar och spår.
Källor
- Stockholms stad, Stockholms bullerkarta (Miljöbarometern) — Kartläggning 2022
- Trafikverket, Beräknad bullernivå vid din fastighet (e-tjänst) — Tjänstebeskrivning, läst 2026-07-10
- Naturvårdsverket, Kartläggning av buller — Vägledning om omgivningsbullerdirektivet
- WHO, Environmental Noise Guidelines for the European Region — 2018
- Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader — Riktvärden vid bostadsbyggnader
Relaterade guider

Trafikbuller vid bostad — så kollar du ljudnivån före köp
Hur mycket trafikbuller är okej vid en bostad? Se riktvärden för väg- och spårtrafik och hur du kollar sovrum, fasad, uteplats och ljudnivå innan du lägger bud.
Var ska man bo i Stockholm? Så väljer du område och kommun
Var ska man bo i Stockholm? En datadriven guide till att välja område: pendling, priser, buller, skolor och natur — och hur du jämför kommuner och adresser innan du bestämmer dig.

Så jämför du två adresser innan du köper bostad
Väljer du mellan två bostäder? Se hur du jämför två adresser utifrån pendling, service, skolor, buller, natur och läge innan du köper bostad.