Hur Lägeskollen-index beräknas

Introduktion

Lägeskollen ger varje svensk adress en poäng mellan 1 och 100 baserat på öppna datakällor. Indexet är en beräknad uppskattning som sammanväger sex kategorier till ett enda värde. Det ersätter inte professionell rådgivning, besiktning eller radonmätning.

Vikterna som styr hur mycket varje kategori påverkar indexet är redaktionella standardvärden, inte vetenskaplig forskning. De speglar redaktionens bedömning av vad som generellt sett har störst inverkan på boendemiljön, men enskilda hushåll kan ha helt andra prioriteringar.

Totalindex

Viktad summering

Varje kategori betygsätts 0–100 utifrån tillgänglig data. Kategoripoängen multipliceras med respektive vikt och summeras till ett råvärde. Om data saknas för en kategori omfördelas dess vikt proportionellt till de övriga kategorierna.

Normalisering

Totalpoängen normaliseras mot andra analyserade adresser i samma kommuntyp (storstad, förort, tätort eller landsbygd) för att ge en rättvis jämförelse. Poängen visas på en skala 1–100.

Konfidensnivåer

Konfidensnivån anger hur komplett beräkningen är:

Vikter

Indexet använder två fasta vikttabeller beroende på om översvämningsdata finns för adressen. Luftkvalitet visas som informativ kategori och ingår inte i viktfördelningen.

6-faktormodell (med översvämningsträff)

Används när adressen har en träff i MCF:s översvämningskartering.

5-faktormodell (utan översvämningsträff)

Om adressen saknar träff i MCF:s kartering exkluderas översvämning helt och vikterna fördelas om:

Båda tabellerna summerar till 100 %. Vikterna är redaktionella standardvärden och kan justeras i framtida versioner. "Ingen träff" i MCF:s kartering kan bero på att området inte karterats – det innebär inte att risken är låg.

Pendling

Pendlingspoängen visar hur väl adressen är kopplad till arbetsmarknaden. Poängen baseras på restid till de platser dit kommunens invånare faktiskt pendlar, enligt SCB:s pendlingsstatistik.

Destination

Varje kommun kopplas till ett pendlingsmål – den ort dit flest förvärvsarbetande i kommunen har sin arbetsplats. Till exempel: bor du i Nacka mäts restiden till Stockholm C, eftersom flest förvärvsarbetande i Nacka har sin arbetsplats i Stockholm. Bor du i Eslöv mäts restiden till Lund C. För kommuner utan större grannort mäts restiden till det egna kommuncentrumet.

Viktning

Slutpoängen viktas utifrån var kommunens förvärvsarbetande faktiskt arbetar. Om t.ex. 18 % av Södertäljes förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Stockholm väger restiden till Stockholm C 18 %, medan restiden till lokal station väger 82 %. Det innebär att en kommun där de flesta arbetar lokalt belönas för bra lokal tillgänglighet, medan en kommun med stor utpendling bedöms hårdare mot regionens pendlingsmål.

Källa: SCB – Lokala arbetsmarknader ↗

Poängtabell

Restiden med kollektivtrafik inkluderar gångtid till hållplats, väntetid och eventuella byten. Bil används som alternativ om kollektivtrafik saknas eller restiden överstiger 90 minuter. Poängtabellen gäller per destination – slutpoängen viktas sedan enligt ovan.

Datakällor: SCB (pendlingsstatistik), ResRobot/Trafiklab (kollektivtrafik), Mapbox (bil och cykel).

Skola

Skolpoängen baseras på avstånd till närmaste grundskola, anpassat efter kommuntyp. Avstånden är kalibrerade mot kommunernas skolskjutsgränser — i storstad förväntas skolan ligga nära, medan längre avstånd är normalt på landsbygden.

Tillgång till förskoleklass och gymnasium inom området justerar poängen något. Om förskola finns i närheten ges en liten bonus.

Meritvärden visas som kompletterande information i skolkortet men påverkar inte poängen. Poängen mäter geografisk tillgång till skola, inte skolans resultat.

Antal skolor i närheten påverkar inte heller poängen. Det fria skolvalet innebär att familjer kan välja skola utanför närområdet, vilket gör att antalet närliggande skolor inte är ett tillförlitligt mått på faktisk tillgång.

Poängskala

Datakälla: Skolverkets skolenhetsregister + OpenStreetMap (förskola). Meritvärden hämtas från Skolverkets officiella statistik, läsåret 2024/25.

Begränsning: Skolklimat och faktisk verksamhetskvalitet ingår inte. Poängen mäter geografisk tillgång till skola, inte skolans kvalitet. Förskoldata baseras på OpenStreetMap och kan vara ofullständig.

Källa: Skolverkets skolenhetsregister ↗

Trafiknärhet

Vad mäter trafiknärhet?

Trafiknärhet visar hur nära din adress ligger till trafikerade vägar, järnvägar och flygplatser. Ju närmare en stor väg, desto lägre poäng. En adress i ett lugnt villaområde utan stora vägar i närheten får höga poäng. En adress intill en motorväg får låga poäng.

Hur räknas poängen?

Poängen startar på 100 och minskar beroende på vilka vägar och järnvägar som finns i närheten. Avdragets storlek beror på två saker:

• Vägtyp — en motorväg ger större avdrag än en genomfartsled
• Avstånd — ju närmare, desto större avdrag

Vägtypen hämtas från Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), som klassificerar alla vägar efter funktion.

Järnvägar och flygplatser ger egna avdrag baserade på avstånd. Större flygplatser påverkar på längre avstånd än små regionala flygplatser. Om det finns flera trafikerade vägar nära adressen (t.ex. både motorväg och järnväg) ökar det sammanlagda avdraget, men det högsta avdraget väger tyngst.

Poängskala

Vad ingår inte?

Trafiknärhet mäter avstånd, inte faktiska bullernivåer. Modellen tar inte hänsyn till:

• Bullerskärmar, terräng eller byggnader som dämpar ljud
• Faktisk trafikvolym (ÅDT) — avdraget baseras på vägklass, inte antal fordon per dygn
• Vägbeläggning, hastighetsnedsättningar eller tidsvariationer

En adress nära en motorväg med bullerskärm kan i verkligheten ha väsentligt lägre bullernivåer än vad poängen antyder. För faktiska bullernivåer, se Trafikverkets e-tjänst "Buller vid din fastighet".

Datakällor: Trafikverket NVDB (vägklass, CC0-licens), OpenStreetMap (järnväg, flygplats, ODbL-licens). Avståndszoner kalibrerade mot Trafikbullerförordningen SFS 2015:216 och Boverkets vägledning "Hur mycket bullrar vägtrafiken?" (2023).

Källa: Trafikverket NVDB ↗Buller vid din fastighet (Trafikverket) ↗

Natur

Naturpoängen beskriver tillgången till natur och vatten i omgivningen. Den baseras på fyra komponenter:

Grön marktäckning mäter hur stor andel av marken runt adressen som är natur — exempelvis skog, gräsmark eller våtmark. Analysen baseras på data från Naturvårdsverket och viktar den närmaste omgivningen högre än mark längre bort.

Park / skog mäter avstånd till närmaste park eller skogsområde. Bästa av de två används — i stadskontext dominerar parker, på landsbygden dominerar skog.

Närmare och större områden ger högre poäng. Avståndets påverkan anpassas efter kommuntyp — i stadskontext värderas gångavstånd, medan landsbygd tillåter längre avstånd. Om marktäckedata saknas för en adress fördelas vikten proportionellt på övriga komponenter.

Datakällor

Tillgänglighet, faciliteter och ekologiskt värde kontrolleras inte. OpenStreetMap-data är community-underhållen och kan vara ofullständig. Satellitdata är från 2018 och speglar inte nybyggnation efter det.

Källa: Naturvårdsverket Skyddad natur ↗ · Källa: Naturvårdsverket Marktäckedata ↗

Luftkvalitet (årsmedelvärden)

Luftkvalitet visas som informativ kategori och ingår inte i totalindexet. Bedömningen baseras på årsmedelvärden av fyra föroreningar (PM₂,₅, NO₂, PM₁₀ och O₃) jämförda med WHO:s riktvärden för luftkvalitet (2021). Årsmedelvärden ger en stabil bild som är bättre lämpad för jämförelse mellan adresser än realtidsvärden.

Bedömningen görs på en 5-gradig skala. Den förorening som har sämst nivå avgör den samlade bedömningen.

WHO-baserad bedömningsskala

WHO-tröskelvärden per förorening (µg/m³ årsmedelvärde)

Stationstyper

• Urban bakgrund – mätstation i stadsmiljö, inte direkt vid trafikerad gata. Representerar den generella luftkvaliteten i ett stadsområde.
• Regional bakgrund – mätstation på landsbygden, långt från lokala utsläppskällor. Visar bakgrundsnivåer över ett större geografiskt område.

Vi prioriterar urban bakgrund-stationer framför regional bakgrund, då de bättre representerar den luftkvalitet som människor i tätort exponeras för. Inom samma stationstyp väljs den närmaste stationen.

Datakälla: SMHI Datavärd Luft (årsmedelvärden) / WHO:s riktvärden 2021. Begränsning: Mätstationen kan befinna sig långt från adressen. Om stationsavståndet överstiger 20 km flaggas detta i rapporten.

Källa: SMHI Datavärd Luft ↗ · WHO Air Quality Guidelines 2021 ↗

Översvämning

Översvämningspoängen baseras på MCF:s riskkartering. Poängen styrs av den lägsta återkomsttiden som träffar adressen – ju kortare återkomsttid, desto högre sannolikhet för översvämning och lägre poäng.

Scenario till indexpoäng

Kumulativ sannolikhet

Sannolikheten att drabbas minst en gång under en 30-årsperiod (typisk boendetid):

Begränsningar

• Poängsättningen baseras på en enskild koordinatpunkt (adresspunkten) och speglar inte hela fastigheten eller närområdet.
• MCF:s kartering täcker inte alla vattendrag – "Ingen träff" kan bero på att området inte karterats eller att adressen ligger utanför karterade riskzoner. Adresser utan träff exkluderas ur indexet.
• Lokala faktorer som dagvattenkapacitet, markförhållanden och diken fångas inte.
• Karteringen avser flödesöversvämning från vattendrag och sjöar. Skyfallsöversvämning (dagvatten) ingår inte.
• Karteringen uppdateras löpande – nya områden kan tillkomma.

Datakälla: MCF (Myndigheten för civilt försvar). Sannolikhetsberäkningar enligt SMHI:s definition av återkomsttider.

MCF Översvämningsportalen ↗SMHI Återkomsttider ↗

Service & närmiljö

Servicekategorin mäter tillgängligheten till vardagliga tjänster genom en diversitets- och avståndbaserad modell. Poängen bygger på två delar:

Basservice (ca 65 % av poängen)

De tjänster som de flesta behöver till vardags: matbutik (ICA, Coop, Willys m.fl.), apotek och vård (vårdcentral, klinik, sjukhus). Saknas en av dessa sjunker poängen markant.

Livskvalitet (ca 35 % av poängen)

Kompletterande service som ökar bekvämligheten: restaurang, café och bageri, gym och idrott (simhall, ishall, idrottshall), närbutik (kiosk, Pressbyrån, 7-Eleven) och systembolag. Ju fler olika typer som finns, desto högre diversitetsbonus.

Avståndband

Poängen justeras efter hur nära närmaste service av varje typ ligger. Avståndsband anpassas efter kommuntyp – i storstad krävs service inom kort avstånd, på landsbygd accepteras längre avstånd. Närmaste punkt räknas; ytterligare ställen av samma typ påverkar inte poängen.

Poängskala

Datakälla: OpenStreetMap (ODbL). Begränsning: Frivilligt underhållen – kan ha luckor, särskilt i glest befolkade områden.

Källa: OpenStreetMap ↗

Radon

Radon är en informationskategori som inte ingår i indexberäkningen. Rapporten visar SGU:s markradonklassning för området.

Datakälla: SGU (Sveriges geologiska undersökning). Begränsning: Markradon – inte faktisk radonhalt i bostaden. Mät radon med spårfilm oktober–april för tillförlitligt resultat.

Källa: SGU Jordartskarta ↗

Trygghet

Trygghetssektionen visar Brås underliggande indikatorer på kommunnivå. Ingen sammanvägd scoring eller viktning används. Vi visar Brås data och kompletterar med enkla jämförelseetiketter och trendbeskrivningar för att göra datan mer begriplig.

Indikatorerna som visas:

• Bostadsinbrott
• Stöld- och tillgreppsbrott
• Utvalda våldsrelaterade brott: våld i offentlig miljö mot vuxna samt våld i nära relationer
• Upplevd otrygghet (NTU)
• Oro för bostadsinbrott (NTU)

Brottsindikatorerna jämförs med Brås nationella riksvärden per 100 000 invånare. NTU-indikatorerna jämförs med Brås nationella andelar.

Varje indikator jämförs med Brås nationella riksvärde ("Hela Riket"). Etiketterna "under/över/nära rikssnittet" baseras på om kommunens värde avviker mer än 10% från riksvärdet. Dessa etiketter är vår presentation — inte Brås egna omdömen.

Trend baseras på förändring mellan 2022 och 2024. En förändring på mer än 10% klassas som förbättrad eller försämrad.

Statistiken baseras på anmälda brott, inte faktisk brottslighet. Mörkertalet varierar mellan brottstyper. Data gäller kommunnivå — enskilda områden kan skilja sig betydligt.

Källa: Brå — anmälda brott och Nationella trygghetsundersökningen (NTU) ↗

Prisutveckling

Prisutveckling är en informationskategori som visar bostadsprisstatistik på kommunnivå. Den ingår inte i indexberäkningen.

Datakälla: SCB. Begränsning: Kommunnivå, inte enskilda fastigheter. Historisk prisutveckling garanterar inte framtida utveckling.

Källa: SCB Fastighetsprisindex ↗

Demografi & Kommunprofil

Demografi är en informationskategori som visar befolkningsstatistik och valresultat (riksdagsval) på kommunnivå. Den ingår inte i indexberäkningen.

Kommunprofil visas som en sammanfattning nära toppen av rapporten. Fyra nyckeltal (medianinkomst, högskoleutbildade, barnfamiljer och dominerande boendeform) jämförs med rikssnittet. Rikssnittet beräknas som befolkningsviktat medelvärde av alla 290 kommuner (SCB), lagrat som en separat rad i databasen. Jämförelsen visar procentuell avvikelse – positiv eller negativ – och är rent informativ.

Datakälla: SCB (lokal kopia, uppdateras årligen). Begränsning: Kommunnivå – visar inte variation inom kommunen. Valresultat avser senaste riksdagsval (2022).

Källa: SCB Befolkningsstatistik ↗

Elpris

Elpris är en informationskategori som visar aktuellt spotpris per elområde. Den ingår inte i indexberäkningen.

Datakälla: Elpriset just nu. Begränsning: Spotpris exklusive nätavgift och skatt. Priset varierar timme för timme.

Källa: Elpriset just nu ↗

Kraftledningar

Kraftledningar är en informationskategori som visar avstånd till närmaste högspänningsledning. Den ingår inte i indexberäkningen.

Datakälla: OpenStreetMap. Begränsning: Frivilligt underhållen. Spänningsnivå och faktisk magnetfältsstyrka mäts inte.

Källa: OpenStreetMap ↗

Datakällor

Sammanställning av alla datakällor som används i rapporterna.

Begränsningar

• Geografisk precision: Data gäller för koordinaten – inte den exakta lägenheten i ett flerbostadshus. Mikroklimat (skugga, vind) fångas inte.
• Kommuntyp-beroende: Percentilnormaliseringen jämför mot kommuntyp (storstad, förort, tätort, landsbygd). En adress i en storstad jämförs med andra storstadsadresser.
• Saknad data: Vissa datakällor täcker inte hela Sverige. Om data saknas för en kategori omfördelas vikten. Konfidensindikatorn visar hur komplett beräkningen är.
• Redaktionella vikter: Vikterna är redaktionella standardvärden som speglar en generell bedömning av boendemiljöfaktorer. De är inte baserade på vetenskaplig forskning och kan inte anpassas av användaren i nuvarande version.
• Inga subjektiva faktorer: Indexet fångar inte upplevd trygghet, grannskap, estetik, utsikt eller andra kvalitativa aspekter.
• Inte ett beslutsunderlag: Indexet är ett informationsverktyg och ersätter inte professionell besiktning, trafikutredning, radonmätning eller juridisk rådgivning. MCF, SGU och övriga myndigheter ansvarar inte för hur deras data tolkas av tredje part.

Rapportera fel

Ser du felaktiga data eller har synpunkter på beräkningen? Kontakta oss på kontakt@lageskollen.se.

Senast uppdaterad: mars 2026.