Radon i hus — det här behöver du veta som ägare eller köpare

Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar — och just därför är den lätt att glömma bort vid ett husköp. Ändå bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Det goda är att problemet både går att mäta och att åtgärda. Här är det viktigaste, med myndigheternas siffror.

Vad är radon — och varför bryr sig myndigheterna?

Radon bildas när radium sönderfaller, och radium finns naturligt i berggrund och jordarter. Gasen följer med jordluften in i hus genom otätheter mot marken, och i inomhusluft sönderfaller den vidare till radondöttrar som fastnar i lungorna när vi andas.

Hälsorisken är väl kartlagd: Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder ligger bakom cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige — det gör radon till den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Risken samspelar kraftigt med rökning: av de 500 fallen beräknas 450 gälla personer som röker eller har rökt. Riskökningen är ungefär 16 procent per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering.

En sak till är viktig att säga rakt ut: radon ger inga symtom. Du känner ingenting av förhöjda halter — varken huvudvärk, lukt eller irritation. Den som söker efter "radonsymtom" letar efter något som inte finns; mätning är den enda vägen till besked.

Var kommer radonet ifrån? Tre källor

Marken är den klart dominerande källan — det gäller både småhus och flerbostadshus. SGU uttrycker det skarpt: det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att orsaka förhöjda halter inomhus, om huset är otätt mot marken. Hur mycket som tränger in avgörs alltså både av geologin och av husets konstruktion.

Byggnadsmaterialet kan bidra i hus med blåbetong — en alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975. Blåbetongen innehåller förhöjda halter radium som avger radon till rumsluften. Två nyanser som ofta tappas bort: blåbetong i huset betyder inte automatiskt förhöjda halter (det beror på var i huset materialet sitter och hur ventilationen fungerar), och enbart byggnadsmaterial ger i praktiken aldrig halter över 1 000 Bq/m³.

Hushållsvattnet kan vara en källa i hus med egen brunn, framför allt bergborrade brunnar. Vid höga halter i vattnet avgår radon till inomhusluften när vattnet används.

Referensnivån 200 Bq/m³ — vad den betyder juridiskt

Referensnivån för radon i bostäder är 200 becquerel per kubikmeter, fastställd i strålskyddsförordningen (2018:506). Ordvalet är viktigt: en referensnivå är inte ett bindande gränsvärde. Halter över nivån är olämpliga och bör åtgärdas, men det är i sig inget lagbrott att överskrida den. Vad förordningen kräver är optimering — den som ansvarar för byggnaden ska hålla radonhalten så låg som det är möjligt och rimligt.

Bindande gränsvärden finns däremot i andra sammanhang, till exempel vid nybyggnation och för dricksvatten — blanda inte ihop dem med referensnivån för befintliga bostäder.

Vad gör man åt förhöjda halter?

Åtgärden beror på källan, och myndighetens huvudprincip är att det är effektivare att hindra markradon från att komma in än att späda ut det med ventilation:

• Markradon: täta sprickor och otätheter i grundkonstruktionen, och skapa undertryck under huset med radonsug, radonbrunn eller smalrör.
• Blåbetong: öka luftväxlingen, till exempel med ett fläktstyrt frånluftssystem.
• Vatten: åtgärder vid brunnen om vattnet överskrider 1 000 Bq/l.

Vad kostar det? Det varierar med hus och metod, och myndigheterna anger inga schablonbelopp — ta in offerter från certifierad radontekniker. Värt att veta: det statliga radonbidraget är avskaffat och går inte längre att söka.

Radon när du köper hus

Det finns inget lagkrav på att mäta radon i ett eget småhus — ansvaret att mäta och åtgärda ligger på den som äger huset. Strålsäkerhetsmyndigheten har inte heller något register över utförda mätningar, så du kan inte slå upp ett hus "facit" någonstans; kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan dock ha uppgifter för vissa fastigheter.

Som köpare betyder det i praktiken: be säljaren om ett mätprotokoll, och saknas det — räkna med att mäta själv efter tillträdet, eller lyft frågan innan bud. Reglerna om köparens och säljarens ansvar vid fastighetsköp finns i jordabalken; exakt hur radon bedöms i ett enskilt fall är en fråga för jurist, inte för en guide.

Vill du bedöma förutsättningarna innan visningen: radonkartan visar markens radonpotential för adressen — och hur du sedan mäter på riktigt går vi igenom i mätguiden.

Vanliga frågor om radon i hus

Vilka symtom ger radon?

Inga. Radon är luktfri, osynlig och ger inga akuta besvär — risken är långsiktig (lungcancer vid många års exponering). Det är därför mätning är enda sättet att upptäcka förhöjda halter.

Är radon farligt för barn?

Referensnivån 200 Bq/m³ gäller alla bostäder oavsett vem som bor där. Hälsorisken som myndigheterna beskriver är lungcancer på lång sikt, och den ökar med exponeringstid — att sänka höga halter är därför en rimlig prioritering i alla hushåll, oavsett ålder på de boende.

Har alla hus med blåbetong radonproblem?

Nej. Blåbetong (tillverkad 1929–1975) kan ge förhöjda halter, men utfallet beror på var materialet sitter och hur huset ventileras. Mät i stället för att anta — åt båda hållen.

Måste säljaren redovisa radon vid husförsäljning?

Det finns inget mätregister och inget generellt lagkrav på mätning i småhus. Be om mätprotokoll; finns inget är det klokt att själv planera en mätning. Ansvarsfördelningen vid fastighetsköp regleras i jordabalken.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten — Hälsorisker med radon — Läst 2026-07-10
• Strålsäkerhetsmyndigheten — Referensnivå och gränsvärden för radon — Läst 2026-07-10
• Strålsäkerhetsmyndigheten — Radonkällor i inomhusluften — Läst 2026-07-10
• Strålsäkerhetsmyndigheten — Åtgärder mot radon — Läst 2026-07-10
• SGU — Markradon — Läst 2026-07-10