"Finns det en radonkarta?" är en av de vanligaste frågorna inför husköp. Svaret är ja — men den visar inte det många tror. Kartorna visar markens förutsättningar att avge radon, inte uppmätta halter i enskilda hus. Rätt använd är kartan ändå ett utmärkt första filter.
Vad radonkartan visar — och inte visar
Marken är den vanligaste radonkällan i svenska byggnader. SGU:s bedömning är rakt på sak: det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att ge förhöjda halter inomhus, om huset är otätt mot marken. Kartunderlagen bygger på geologin — uranhalt i berggrunden, jordarternas genomsläpplighet, flyggeofysiska mätningar av gammastrålning.
Det betyder två saker för dig:
- Kartan pekar ut var du ska vara extra uppmärksam — grusåsar, alunskifferområden och viss granit ger oftare höga halter.
- Kartan kan aldrig fria eller fälla ett enskilt hus. Två grannhus på samma mark kan ha helt olika halter beroende på grundkonstruktion, sprickor och ventilation. Strålsäkerhetsmyndigheten har inget register över utförda mätningar — huset måste mätas.
Kolla radonrisken för en adress
På Lägeskollen ingår markens radonriskklass (baserad på SGU:s underlag) när du söker en adress — tillsammans med pendling, skolor, buller och översvämningsrisk. Radon visas som ren information, inte som del av lägesindexet: en riskklass är ett geologiskt underlag, inte ett omdöme om huset.
Vill du gå direkt till källan har SGU kartvisare för berggrund, jordarter och gammastrålning på sgu.se, och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan ha lokala uppgifter — vissa kommuner har sammanställningar över mätningar som gjorts i området.
Från karta till besked: mät
Läget på kartan är steg ett. Steg två — det som faktiskt ger besked — är en långtidsmätning med spårfilmsdosor i minst två månader under eldningssäsongen. Hur det går till, vad som gäller kring ackrediterade labb och hur du tolkar svaret har vi samlat i guiden om att mäta radon. Bakgrunden om källor, referensnivån 200 Bq/m³ och åtgärder finns i radon i hus-guiden.
Vanliga frågor om radonkartan
Finns det en karta med uppmätta radonvärden per hus?
Nej. Det finns inget nationellt register över radonmätningar, så ingen karta kan visa faktiska inomhusvärden per fastighet. Kartorna visar markens geologiska förutsättningar; kommunen kan ibland ha lokala mätuppgifter.
Marken har hög radonpotential där jag ska köpa — ska jag avstå?
Inte nödvändigtvis. Hög markpotential betyder att frågan ska upp på bordet: be säljaren om mätprotokoll, och saknas det — väg in en mätning (och eventuell åtgärdskostnad) i kalkylen. Åtgärder mot markradon är etablerad teknik.
Låg risk på kartan — kan jag skippa mätningen?
Kartan minskar sannolikheten men ger ingen garanti; även hus på lågriskmark kan ha förhöjda halter via otätheter eller blåbetong. Bor du i huset länge är en mätning en billig försäkring.
Källor
- SGU — Markradon (kartunderlag och bedömning) — Läst 2026-07-10
- Strålsäkerhetsmyndigheten — Radonkällor i inomhusluften — Läst 2026-07-10
- Strålsäkerhetsmyndigheten — Jag vill köpa en bostad, har ni mätresultat? — Läst 2026-07-10
Relaterade guider
Radon i hus — det här behöver du veta som ägare eller köpare
Vad är radon, var kommer det ifrån och när är halten för hög? Referensnivån 200 Bq/m³, blåbetong, markradon och vad du gör åt saken — med källor från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Mäta radon — så gör du en mätning som faktiskt gäller
När, hur länge och med vilka dosor mäter man radon? Steg för steg: eldningssäsong, minst två månader, ackrediterat labb — och vad du gör med resultatet.
Kolla adressen innan du köper — komplett checklista
Vad ska man kolla på en adress innan man köper bostad? Komplett checklista: pendling, skolor, buller, översvämningsrisk, trafik och det som inte syns på visningen.