Det viktigaste beslutet i en radonsanering fattas innan någon åtgärd alls: att ta reda på var radonet kommer ifrån. Väljer du åtgärd efter fel källa lägger du pengar på något som inte hjälper. Strålsäkerhetsmyndighetens metoder är sorterade per källa — och det är också så den här guiden är upplagd.
Steg 0: mätning och utredning
Utan mätprotokoll finns inget att sanera mot. Börja med en långtidsmätning; ligger årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa steg en radonutredning som avgör om källan är marken, byggnadsmaterialet eller vattnet. En tumregel ur myndighetens underlag: enbart byggnadsmaterial ger i praktiken aldrig halter över 1 000 Bq/m³ — mycket höga värden pekar mot marken.
Spår 1: Markradon — täta och skapa undertryck
Markradon är den dominerande källan i svenska hus, och principen är tydlig: det är effektivare att hindra radonet från att komma in än att späda ut det med ventilation.
- Täta sprickor och otätheter i grundkonstruktionen — genomföringar för rör och el, golvbrunnar, skarvar mellan platta och vägg.
- Skapa undertryck under huset så att jordluften inte sugs in: radonsug, radonbrunn eller smalrör är de etablerade metoderna. Vilken som passar beror på grundtyp och mark.
Spår 2: Blåbetong — öka luftväxlingen
Kommer radonet från byggnadsmaterialet är receptet ett annat: ökad luftväxling, till exempel ett fläktstyrt frånluftssystem. Att riva ut materialet behövs normalt inte. Bakgrunden om blåbetong — vilka hus, vilka år, vilka nyanser — finns i blåbetong-guiden.
Spår 3: Vatten från egen brunn
Har hushållsvattnet från en bergborrad brunn halter över 1 000 Bq/l bör vattnet åtgärdas — radonet avgår till inomhusluften när vattnet används. Åtgärden sker vid brunnen eller med luftning av vattnet.
Vad kostar det — och vem gör jobbet?
Myndigheterna anger inga schablonkostnader, och priset varierar med hus, grund och metod — ta in offerter från certifierad radontekniker (Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till branschorganisationen Svensk Radonförening för att hitta en). Värt att veta inför kalkylen: det tidigare statliga radonbidraget är avskaffat och går inte längre att söka.
Efter åtgärden: mät igen
En sanering är inte klar förrän en ny långtidsmätning visar att halten ligger rätt. Protokollet efter åtgärd är dessutom ett värdepapper den dag huset säljs — det visar svart på vitt att problemet är löst, i stället för att låta en gammal hög siffra stå oemotsagd.
Vanliga frågor om radonsanering
Vilken åtgärd sänker radonhalten mest?
Det beror helt på källan. Mot markradon: tätning plus undertryck (radonsug/radonbrunn). Mot blåbetong: förbättrad ventilation. Därför är utredningen före åtgärden avgörande.
Hjälper det att bara vädra mer?
Vädring sänker halten tillfälligt men är ingen åtgärd — halterna återgår när fönstren stängs, och vintertid är det varken praktiskt eller energiklokt. Permanenta åtgärder riktar sig mot källan.
Finns radonbidrag att söka?
Nej — det statliga radonbidraget är avskaffat. Räkna med att finansiera åtgärden själv och begär offerter från certifierade radontekniker.
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten — Åtgärder mot radon — Läst 2026-07-10
- Strålsäkerhetsmyndigheten — Radonkällor i inomhusluften — Läst 2026-07-10
- SGU — Markradon — Läst 2026-07-10
Relaterade guider
Radon i hus — det här behöver du veta som ägare eller köpare
Vad är radon, var kommer det ifrån och när är halten för hög? Referensnivån 200 Bq/m³, blåbetong, markradon och vad du gör åt saken — med källor från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Mäta radon — så gör du en mätning som faktiskt gäller
När, hur länge och med vilka dosor mäter man radon? Steg för steg: eldningssäsong, minst två månader, ackrediterat labb — och vad du gör med resultatet.
Blåbetong och radon — vad som gäller för hus byggda 1929–1975
Har huset blåbetong? Materialet tillverkades 1929–1975 och kan avge radon. Vad det betyder i praktiken, varför det inte automatiskt är ett problem och vad du gör.